Tokyo Drifting
Back in business.
Sista dagarna i Seoul var riktiga fulltraffar. Traffade ett gang nya breakare, at mycket grym mat och fick manga nya vanner. Allra sista natten var jag pa en JimJil Bang i Dongmyo tillsammans med Kim Min Sung. Det ar helt enkelt valdigt svart att forklara vad JimJil Bang ar for nagon som inte varit dar.
I korthet sa kan man saga att det ar som ett stort relax-komplex, i varat fall tva hela vaningar i ett stort hoghus. Du gar in, betalar for skapsnyckel (som i ett badhus, kostade runt 80 kr) och far ocksa vita shorts och en tillhorande tshirt. Nar du last in dina vardesaker sa kommer du ut i gigantsika rum med golvvarme och dampad belysning. Folk ligger utspridda overallt, vissa med ansiktsmasker men alla med exakt samma klader. Har inne finns ocksa restauranger, stora TV-appareter, gym, massage och flera olika bastun med olika temperaturer.
Stora som sma tar in har, vissa for att sova dar for natten (oppet dygnet 24 timmar om dygnet, alla dagar om aret), andra for atta ta det lite lugnt och ytterligare folk for att smaprata (man maste halla nere volymen) och traffa nytt folk. Det finns sana har stallen overallt i Seoul och det ar valdigt koreanskt. Helskon upplevelse, rekomenderas! Jag sjalv tranade pa 2000`s med Min Sung, stretchade, at mat och bastade ett bra tag.
Jag kom hem runt 3-snaret pa natten och fick inte mer an 2 timmar somn innan jag gick upp, packade mina grejer och tog nattbussen fran Seoul ut till Incheon (flygplatsen). Jag checkade in mitt bagage, ringde nagra samtal hem och till Mino i Barcelona och satte mig sedan pa flyget. Aven den har gangen var det ett stort flygplan med TV-spel och filmer, aven om resan bara skulle ta 1h och 20 min. 
Bildtext: Incheon airport, Seoul.
Jag somnar direkt pa planet och vaknar nar vi ska ga ner for landning. Vad jag inte vet om ar att flygvardinnorna glomt att ge mig den lapp som alla icke-japaner maste fylla i for att fa komma in i Japan. Jag far syn pa en annan medresenar som skriver pa en lapp och anar ugglor i mossen. Hittar till slut en san har lapp som jag fyller i pa mafa medan jag gar av planet. Det jag inte vet ar att det jag hittat bara ar halften av lappen som egentligen ska besta av tva delar; den ena ar avriven.
Kommer in pa Narita i Tokyo och dar far jag sta i en ko med alla andra svartskallar som vill in i Japan (mestadels koreaner haha). Efter over en timmes koande sa kommer jag fram och far da veta att jag inte fatt med mig hela lappen. Men det ar inte som att jag tanker ga och stalla mig langst bak i kon och skriva en ny. Jag letar snabbt upp en ny och fyller i snabbt som ogat. Nej, jag har inte med mig nagra granater, svard eller kokain. 
Bildtext: Kon AB.
Efter jag fatt tag pa min vaska vantar nasta tullinspektion. Vakten synar ner mig och fragar efter pass, biljetter, biljetter fran landet, uppehalle, anledning till vistelse, synar ner mitt bagage och staller andra konstiga fragor. Jag borjar undra vad det ar for stalle nar det tar timmar att bara ta sig ut fran flygplatsen. Slapp in mig bara!
Antligen kommer jag ivag, hoppar pa Keisei-taget och ta mig bort till Asakusa (uttalas Asaksa) dar mitt hostel ska ligga, Khaosan Tokyo Smile. Forsta intrycken av Tokyo ar att det ar stort som inget annat och att det finns manniskor OVERALLT. Och manniskorna ar dessutom grymt korta. Manga av tanterna ar 1,40 elle kortare! Japaner ar varldens langsta dvargar!
Jag tar in pa mitt hostel som holl relativt hog standard. 2000 yen per natt skulle dem ha for en dormitorysang, dvs. runt 130 kr. Jag traffar pa Lance fran Sverige ocksa och vi bestammar oss for att ta oss ut och kolla in ungdomsstallena framat klockan 11 pa kvallen. 
Bildtext: Me in Khaosan Tokyo Smile
Sagt och gjort sa satter vi oss pa tunnelbanan och hamnar sa smaning om i Omote-Sando som kryllar av ungdomar. Japanerna satsar stenhart pa image och det ar underhallande bara att studera de olika stilerna som folk driver runt med. Jag hanger med Lance till alla de olika klubbarna sa lange som jag pallar, men framat halv 3 pa natten sa orkar jag knappt sitta langre utan ar i desperat behov av somn (aterigen varit uppe i snart 24 timmar). Jag blir tipsad om speciella japanska internetcafen dit folk tar in och sover i de stora skona fotoljerna som gar att falla bak. Jag ber Lance hamta upp mig kring 5 pa morgonen nar han ar klar sa att vi kan ta tunnelbanan tillbaks. Men jag vaknar vid halv 6 och bestammer mig for att ta tunnelbanan hem sjalv.
Kommer hem vid halv 7 tiden och solen har precis borjat ga upp i det lugna stadsomradet Asakusa. Tokyo ar en grym stad, inte minst vid soluppgang. Sa jag passar pa att ta fram kameran och stanna ute ett litet tag for fotning. Skon upplevelse att vara ensam i Tokyo klockan sju pa morgonen med en kamera.
Bildtext: Asakusa sunrise.
Kom hem kring atta-tiden och vacktes kring ett-tiden av receptionisten som ville ha betalt for dagen om jag ville stanna, vilket jag ville. Sa jag betalade, kladde pa mig och utrustad med kamera och Ipod sa stack jag ivag mot Shibuya. Det har omradet skulle vara ungdomsomradet nr.1 med coola affarer, massor av skona manniskor och grymma byggnader.
Antligen framme efter 45 min pa tunnelbanan. Det forsta som slar mig ar att det stammer att Tokyo i sjalva verket har over 35 miljoner invanare. Det finns folk overallt. Overgansstallena ar precis som man sett pa TV. Det fylls pa i runt tva minuter tills det blir gron gubbe och folk strommar i MASSOR over gatorna. Skit kul att se!
Bildtext: Streets of Shibuya. Picture doesn`t do it justice though. 
Bildtext: Lugn sondagseftermiddag i Shibuya.
Det andra man marker ar att Tokyo ar kliniskt rent. Det finns inget skrap pa gatorna, alla vagmarken och skyltar ar rena och hela. Trottoaren ar nylagd och vagsymbolerna pa gatorna ar nymalade. Det ar som i ett TV-spel!
Som sagt sa satsar folk stenhart pa sin image och jag sag fler galna frisyrer, kladstilar och accessoarer pa en timme an vad jag tidigare sett i hela mitt liv. Allting med Tokyo ar sjukt coolt. Man maste bara aka hit, oavsett vilka intressen man kan tankas ha. Tokyo har formodligen allt du nagonsin sett i en annan storstad, och sedan lite till. Obeskrivligt, det ska ses med egna ogon! Det slog mig ocksa att jag garna skulle vilja bo har, ska fundera over mojligherna med det senare nagon gang. 
Bildtext: Harajuku
Jag far tipset av ett par japanska ungdomar att ta mig en liten bit bort i Shibuya, till Hajaruku-omradet dar allt det fetaste ska finnas. Lattast att ta sig dit var med JR-line (Yamanote line). Och precis nar man trodde att harstilar och klader inte skulle kunna vara mer extrema sa tar man en titt i Harajuku. Har hanger sa mycket ungdomar sa att det ar knokfullt pa gatorna. Butikerna har anstallt personal som star med skyltar och megafoner och skriker om senaste plaggen och reor.
Jag tar mig med stor moda genom alla gatorna och hamnar bland bakgatorna dar jag hittar de riktigt coola affarerna. Seoul i all ara men i Tokyo sa fanns affarer. Japanerna ar sjukligt besatta av sneakers-kulturen och det syns i deras overdesignade conceptaffarer med skor och kladesplagg som inte kan hittas nagon annanstans i varlden.
Om ni rakar ha ett par miljoner kroner over och ni ar sugna pa att shoppa lite: ta er till Tokyo.
Bildtext: Brakdel av de skumma och skona saker som saljs i Harajuku.
Det ar inte alls sa dyrt som folk fatt mig att tro. Mycket av det ar t o m billigare an Sverige. Om man tar sneakers som exempel sa ligger de extremaste pa omkring 1200-1400 kr, och da snackar vid concept, rare, one-of-a-kind for collectors. Kan kosta bra mycket mer an sa hemma (det lilla som saljs).
I Harajuka hittar jag ocksa Pharrell Williams egna Ice Cream Store, ocksa den lojligt over-designad och pakostad. Det var som att ga in i ett museum med stora leksaker och blinkande skarmar. Har och var hittade man nagra kladesplagg ocksa, totalt kanske 100 i hela affaren (?). Kul upplevelse det har ocksa.
Bildtext: Halva Ice Cream affaren (Bathing APE / Billionaire Boys Club)
Jag spenderade over sex timmar med att strosa runt bland och kolla in allt som erbjods i Shibuya och narliggande omraden. Man behover inte kopa nagot far att det ska vara valdigt underhallande: det enda jag kopte var en pryl for 50 kr pa en gigantisk second-hand affar. Jag har fyra dagar kvar att spendera i Tokyo och an finns det valdigt, valdigt mycket kvar att se. 
Bildtext: A Bench in Harajuku
Jag ar bara grymt glad att jag valde att ta mig hit, jag tror Tokyo kommer bli en av de klaraste minnena fran hela min resa.
AK HIT!
Peace
hej!
grymt, riktigt grymt.
bilden på folket va bäst, helt spårat!
allt låter skit soft benibeni
keep it up
puss puss
Om det är någon stad man vill åka till och spana gatustilar så är det definitvt Tokyo. Om du kan svara så undrar jag hur det är med bostäder, har hört att det är mest affärscentra inne i själva staden. Ser man vanliga bostäder här och var, antar att det inte är hus i så fall?
Bra bilder föresten.
Om det är någon stad man vill åka till och spana gatustilar så är det definitvt Tokyo. Om du kan svara så undrar jag hur det är med bostäder, har hört att det är mest affärscentra inne i själva staden. Ser man vanliga bostäder här och var, antar att det inte är hus i så fall?
Bra bilder förresten.
lab;
ja nu nar du sager sa kom jag att tanka pa att jag inte sett nagra bostader alls inne bland affars- och shoppingomradena. Det finns knappt nagra bostader ens har ute i Asakusa som anda kan ses som en forort. Nagra hus har jag iaf inte sett roken av, har finns bara lagenheter. Marken ar val for dyr!
ja det har nog blivit så att det är mest företag som har råd med hyror osv där, de flesta bor någon timma utanför de centrala delarna. jag har aldrig ens funderat på att åka någonstans så som du gjrot och bara ta in olika platser men nu funderar jag faktiskt på det!
haha vilken skon LOCKING KEPS DU HAR!
;)
See you tonight...
IN BKK
Flyger snart
Pis
/ en lika vit robin som for 5 dagar sen (KL har manga ENORMA mega malls) haha
MEN TJA! haha
Du har ju rövlocking keps.. nej men den va fet på dig.. du ser cool ut faktiskt! :D
Du får också se till att sola lite mer precis som kimsan och robino behöver.. ni måste komma ham och va riktiga färska köttisar!
;)
peace / Victor
Tack Benjamin för dina fina och spännande skildringar vi följer med dej på din resa.
Ni är med i våra förböner morgon och kväll!!
Det är bara bra med oss båda, nu har Jannica och norsk-Göran fått en liten flicka till som heter Vanja och Jonny och Anna har fått en pojke som heter Emeric så nu har vi 3 barnbarnsbarn!!! Släkten ökas ut.
Kram mormor och morfar.
Tack Benjamin för dina fina och spännande skildringar vi följer med dej på din resa.
Ni är med i våra förböner morgon och kväll!!
Det är bara bra med oss båda, nu har Jannica och norsk-Göran fått en liten flicka till som heter Vanja och Jonny och Anna har fått en pojke som heter Emeric så nu har vi 3 barnbarnsbarn!!! Släkten ökas ut.
Kram mormor och morfar.