Cookin' Islands
Hej alla dar hemma. Om forra updaten var for manga bilder och for lite text, sa blir det har nagot helt annat.
Skriver just nu fran Rarotonga, den storsta on av ogruppen Cookoarna. Det funkar inte att ladda upp bilder harifran sa jag ska forsoka mala upp en sjalv.
Cookoarna ar ganska mycket det man kan forvanta sig. Medan svenskar gillar att sticka till Thailand och Grekland for att semestra sa ar detta hemligheten som Nya Zeelandarna och en och annan amerikan garna vill halla for sig sjalva. Rarotonga, on vi bor pa, ar ja.... en paradiso, likt ingen annan jag sett hittills pa resan. Malaysias Perhentian-oar, nara gransen till Thailand, var helt obeskrivligt och faktist inte helt olikt Rarotonga, fast anda pa nagot satt. Har pratas det Engelska, kulturen ar gammal och genuin, valutan ar en blandning mellan Nya Zeelandska- och Cook-dollar och manniskorna ar fantastiska.
Vadret har varit lite av varje, vilket tydligen ar valdigt ovanligt for det har omradet. Med ett nytaget mopedkorkort i ryggen (lol) sa har vi utforskat on pa moppe och med snorkelutrustning i hand. Snorklingen har varit nagot av en hojdpunkt pa hela vistelsen. Tar man pa sig att simma ut omkring 50 meter ut fran stranden sa har man plotsligt hamnat i ett hav (really?) av koraller och fiskar i alla (ALLA) farger och storlekar (framforallt sma gula, vita, bla, lila, rosa). De storsta fiskarna som simmar forbi mater strax over metern. Riktigt grymt med andra ord.
Fran och med idag sa har vi aven fatt tag pa ett "self-contained beach house" dar vi kan sova allihop och kolla pa solnedgangar fran var veranda, turligt nog pa ostra sidan av on. Imorgon lovas det fint vader sa det lar bli mer snorkling, eventuellt ett par dyk och sen en hel del slappande pa de finaste stranderna man kan tanka sig.
Sent pa lordagkvall flyger vi vidare mot Los Angeles och California. Kan inte minnas hur lange jag velat ta mig till Cali, men det kanns som om det verkligen borjar bli dags att fa en egen bild av Amerikat. Tre forsta dagarna kommer spenderas med resesallskapet sedan 10 veckor tillbaka innan de flyger hem den 6:e. Men jag lar stanna kvar pa flygplatsen for att traffa nasta resepolare, ingen mindre an min bror Paul (tillsammans med Karin, hans fastmo numera!!! Maste fa traffa er och gratta. KUL!)som jag inte sett sedan sent pa nyarsnatten for snart fem mander sedan. HELT obeskrvligt och lika ovantat. Tillsammans med Spin (GDD baby) sa kommer de tre veckorna vi har i Cali tillsammans garanterat vara den perfekta avslutningen pa en helt obeskrivlig resa.
Jag kommer att ladda upp bilder fran Cookoarna forns nar jag kommit ivag till staterna, sa det kommer ta atminstonde en vecka eller sa. Hoppas ni har det bra dar hemma, ses om inte alltfor lange!
Peace
Skriver just nu fran Rarotonga, den storsta on av ogruppen Cookoarna. Det funkar inte att ladda upp bilder harifran sa jag ska forsoka mala upp en sjalv.
Cookoarna ar ganska mycket det man kan forvanta sig. Medan svenskar gillar att sticka till Thailand och Grekland for att semestra sa ar detta hemligheten som Nya Zeelandarna och en och annan amerikan garna vill halla for sig sjalva. Rarotonga, on vi bor pa, ar ja.... en paradiso, likt ingen annan jag sett hittills pa resan. Malaysias Perhentian-oar, nara gransen till Thailand, var helt obeskrivligt och faktist inte helt olikt Rarotonga, fast anda pa nagot satt. Har pratas det Engelska, kulturen ar gammal och genuin, valutan ar en blandning mellan Nya Zeelandska- och Cook-dollar och manniskorna ar fantastiska.
Vadret har varit lite av varje, vilket tydligen ar valdigt ovanligt for det har omradet. Med ett nytaget mopedkorkort i ryggen (lol) sa har vi utforskat on pa moppe och med snorkelutrustning i hand. Snorklingen har varit nagot av en hojdpunkt pa hela vistelsen. Tar man pa sig att simma ut omkring 50 meter ut fran stranden sa har man plotsligt hamnat i ett hav (really?) av koraller och fiskar i alla (ALLA) farger och storlekar (framforallt sma gula, vita, bla, lila, rosa). De storsta fiskarna som simmar forbi mater strax over metern. Riktigt grymt med andra ord.
Fran och med idag sa har vi aven fatt tag pa ett "self-contained beach house" dar vi kan sova allihop och kolla pa solnedgangar fran var veranda, turligt nog pa ostra sidan av on. Imorgon lovas det fint vader sa det lar bli mer snorkling, eventuellt ett par dyk och sen en hel del slappande pa de finaste stranderna man kan tanka sig.
Sent pa lordagkvall flyger vi vidare mot Los Angeles och California. Kan inte minnas hur lange jag velat ta mig till Cali, men det kanns som om det verkligen borjar bli dags att fa en egen bild av Amerikat. Tre forsta dagarna kommer spenderas med resesallskapet sedan 10 veckor tillbaka innan de flyger hem den 6:e. Men jag lar stanna kvar pa flygplatsen for att traffa nasta resepolare, ingen mindre an min bror Paul (tillsammans med Karin, hans fastmo numera!!! Maste fa traffa er och gratta. KUL!)som jag inte sett sedan sent pa nyarsnatten for snart fem mander sedan. HELT obeskrvligt och lika ovantat. Tillsammans med Spin (GDD baby) sa kommer de tre veckorna vi har i Cali tillsammans garanterat vara den perfekta avslutningen pa en helt obeskrivlig resa.
Jag kommer att ladda upp bilder fran Cookoarna forns nar jag kommit ivag till staterna, sa det kommer ta atminstonde en vecka eller sa. Hoppas ni har det bra dar hemma, ses om inte alltfor lange!
Peace
Edit 2007-06-11: Här kommer ett urval av bilderna fran Cookoarna i efterhand som jag lovade. Check 'em out!
Bildtext: Papa waterfall en bit in i djungeln pa sydvästra sidan av ön.
Bildtext: - "We have summer all year around" var uppenbarligen sant. Det här ska föreställa deras vinter.
Bildtext: Huvudsysselsättningen - snorkling vid Aroa beach. Obeskrivligt.
Bildtext: The beach. Inte sa mycket trängsel som man ar van vid.
Bildtext: Ungefär såhär kändes det i vattnet. Temperaturen låg väl omkring 27-28 C, perfekt.
Bildtext: Rätt sa ensamt mitt ute i Stilla havet.
Bildtext: Djungeln på väg tillbaka fran vattenfallet.
Bildtext: De höga palmerna längsmed stränderna.
Bildtext: Solnedgång från vårt hostel pa västra sidan av ön.
Bildtext: Evighets-solnedgången.
Bildtext: Martin ute pa fotningsrunda.
Bildtext: Natterna var ljusa (lite förstärkt av lång slutartid)
Bildtext: Såhär ser jag ut halvt genomskinlig, för er som undrat.
Sammanfattningsvis så var Cooköarna riktigt fint, men efter 4-5 månaders resande och en hel del sol och bad så uppskattar man det kanske inte lika mycket som man egentligen borde. Jag själv var för rastlös for att ligga stilla i solen utan längtade mest efter USA och California. Men absolut en kul upplevelse, trevliga människor en perfekt storlek på en paradisö där det fortfarande finns saker att se och göra.
California next!
Adventures of New Zealand.
Bildtext: Vart tog stranderna vagen?
Alltsa LAGET?!
Sitter och uppdaterar fran en liten stad vid namn Blenheim pa nordostra sidan av Nya Zealandska sydon. Ursakta att uppdateringen har latit vanta pa sig, jag har redan forsokt uppdatera ett par ganger men det har gatt i las bada gangerna (efter 1-2 h jobb?). Men de e NICE! Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna hinna sammanfatta allting vi varit med om under de senaste tva veckorna, det skulle nog behovas 2-3 uppdateringar och ett par hundra bilder for att ge en rattvis bild av allt vi sett. Nya Zealand ar HELT omojligt att beskriva, men har kommer ett forsok anda!
Nya Zealand ar det i sarklass coolaste pa hela resan hittills. Utan tvekan. Aven om vissa natter varit sjukt kalla, vi inte langre kan glida runt i badshorts utan kor 2nd hand fleecetrojor och mossor istallet, och fastan trekkarna har tagit kal pa varenda muskel i hela kroppen, sa har Nya Zealand utkonkurerat alla tidigare lander och erfarenheter. Helt GALET land..
Ni som sett Sagan om Ringen-triologin, som for ovrigt spelades in pa Nya Zealand, vet vilka slags miljoer filmen spelades in i. SA SJUKT ar det har. Om jag fatt 5 kr for varje "Shit, det ser precis ut som Sagan om Ringen nar..." (nagon scen i filmen) sa hade jag kunnat finansiera ytterligare en manads resande. Mycket av det vi kort forbi fastnar inte direkt pa bild, man behover vara dar for att hajja. Sa jag ska inte post:a massa bilder som inte ger en rattvis bild av hur det sag ut. Men har ar nagra av MANGA bilder vi tagit, forhoppningsvis ger de en battre bild av Nya Zealand an jag kan. Enjoy.
Bildtext: Headin south.
Bildtext: Sanna har kala berg ar ett genomgaende tema.
Bildtext: Along the way.
Bildtext: Me n' Martin
Bildtext: Lake Takapo. Obeskrivligt.
Bildtext: Word :)
Bildtext: Bench var dar.
Bildtext: Var varmare an vad det ser ut.
Bildtext: 'Church of the Good Shepard' med skapligt lage for sondags-gudstjanst.
Bildtext: The crew, minus Fredde. Lake Takapo
Bildtext: Strax efter frukost, nara Queenstown.
Bildtext: Genom skogen pa forsta trekken vid TeAnau.
Bildtext: Andra dagen, Martin och Helena pa vag mot toppen.
Bildtext: Bench - Mt Luxmore: 1- 0. Rocky theme-song
Bildtext: Fran toppen.
Bildtext: Sa har ser det ut langsmed vagarna.
Bildtext: Mirror Lakes. Kravs val ingen forklaring :)
Bildtext: Ett amne fran stenar i vattnet gor att vattenytan i princip fungerar som en spegel..
Ett stopp vid nationalparken Millford Sound och dess fiordar gav oss mojlighet att hyra kayaker och sticka ut tidigt pa morgonen. De sal- och delfinfyllda fiordarna, som mynnar ut i det Tasmanska havet, omgavs av hoga skogsbekladda berg med otaliga vattenfall. Salarna som haller till har ar alla unga hannar som vantar pa att bli tillrackligt stora for att ta sig ut i havet och slass om en hona att para sig med. Tills vidare hanger de med polarna pa klipporna, ater skit mycket mat och chillar i solen hela dagarna...
Bildtext: Solnedgang vid fiordarna vid Millford Sound. Bland det finaste jag sett hittills.
Bildtext: Stekaren pa kayaktur.
Bildtext: Farjan ser ratt liten ut i jamforelse..
Bildtext: New Zealand fur seal.
Bildtext: Oh, the good life..
Bildtext: Salarna ville definitivt pose:a for kameran
Bildtext: Ett av manga vattenfall
Bildtext: En andra solnedgang vid Millford.
Bildtext: Raw flava.
Bildtext: Fox Glacier
Bildtext: Sma gangar inuti glaciaren.
Bungyjumpen i Queenstown var helt klart vart. Aven om det gav en grym kick sa gick det over lite val fort (for 1100 kr..). Hoppas pa att den snart avklarade skydiven i Taupo ger samma kick fast nagot forlangd.
Bildtext: Sweeeeeeeeet!!!!!!11
Bildtext: See ya!
Ett speciellt avsnitt maste jag dedikera till var tredagars trekk vid Lake Ratoria vid Lake Nelson National Park. Pa vad som egentligen skuille vara en fyra dagars vandring tog vi oss upp for ett berg, vandrade langsmed bergskammen och sov i sma stugor vid glaciarsjoar uppe over molnen. Sista dagen avslutades med ett bad i iskallt vatten och 3 mils terrang-slutspurt, varav sista 3 h var genom i becksvart skog med inget annat an en liten huvudlampa (rackvidd pa 5 m ?) och sma oranga riktningsmarkorer var 50:e meter till var hjalp. Inget annat an ett mirakel att vi lyckades hitta tillbaka till campervanen efter nastan 10 timmar pa vandringsfoten. Makaroner och fiskpinnar har aldrig smakat sa gott.
Bildtext: Lake Nelson. Uppe pa toppen av berget (lagsta topen) i bakgrunden lag stugan for forsta natten.
Bildtext: Ratt kladda? hahahah
Bildtext: Forsta dagen.
Bildtext: Andra dagen. Sweet view.
Bildtext: Stundtals ratt stenigt pa bergskammen.
Bildtext: Man lar sig handskas med den syrefattiga luften pa hogre hojder..
Bildtext: Hojdpunkten. Angelus hut, dar vi sov andra natten.
Bildtext: Stugan belagen nastintill en spegelblank glaciarsjo langt ovanfor molnen.
Bildtext: Beloningen overtraffade slitet.
Sammanfattningsvis en av de storsta utmaningarna och det mest aventyrliga jag gjort i hela mitt liv. Helt galet.
Hittills har vi alltsa hunnit med att kayaka i fiordarna vid Millford Sound, besoka glaciaren Fox Glacier, bestiga ett 1400 meter hogt Mount Luxmore (tva dagars trekk), hoppat bungyjump i Queenstown (varldens nast hogsta sags det.. Fran en 132 meter hog hangbro rakt ner i en klyfta), bestigit fler berg vid Lake Nelson National Park (tre dagar) och sett mer naturscener langsmed vagarna an vad man egentligen ar kapabel till att registrera. Men an sa lange finns det mycket kvar att upptacka i Nya Zealand.
Updaten blev ratt sa stor och jag har anda inte hunnit skriva om mer an halften av allt som finns att saga om var resa fram tills nu, sa ni som vill veta far fraga mig vid ett senare tillfalle. Hoppas nagon av er har lurats in i att flyga till andra sidan jordklotet.
Nasta update kommer forhoppningsvis inom en vecka, precis innan vi hoppas pa flyget till Cookoarna fran Auckland.
Puss och hej. Saknar er dar hemma
BEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEENCH
Ps. Tid over? Las "edit"-avsnittet i slutet av forra updaten! :)
"Aussie Rules"
Hallo folk!
Har kommer den sista uppdateringen fran Down Under. Jag satt uppe till sent in pa smatimmarna igar natt for att forsoka styra upp en update, men vid omkring tva-tiden pa morgonen precis innan jag skulle publicera sa loggas jag ut och allting forsvinner. Nu star jag pa Sydney flygplats och vantar pa att board:a planet om dryga timmen och ska forsoka ge en kort redovisning for de senaste veckorna. Med den nya tekniken att forminska bilderna sa gar det snabbt och latt att lagga upp bilderna, men tyvarr sa blir djupet och bilkvaliten i bilderna ganska sa mycket forsamrad, darav de platta bilderna.. Enjoy! ;)
Efter seglingen ute pa Whitsunday steg vi i land i Airlie Beach och hoppade pa en Premierbuss som vi bokat som skulle ta oss soderut igen langsmed ostkusten. Efter dryga 20 timmar pa bussen sa var vi tillbaka nere vid Surfers Paradise vid middagstid dagen darpa.
Vi skyndade oss ner och hamtade vara brador som vi lamnat hos var ex-granne Amy fran nar vi hyrt lagenhet i Broadbeach. For forsta gangen pa lange sa har vi lite tur ocksa och far tag pa en andra buss samma dag som tar oss sista bussresan, den betydligt kortare 40-minuters resan, ner till Tweed Heads och Coolangatta.
Coolangatta ar kant over hela Australien for att ha bland de basta vagorna som gar att rida pa hela ostkusten, sa gott som varje dag pa aret sa har nagon av de manga stranderna Snapper Rocks, Rainbow Bay eller Point Danger vagor i varldsklass och det var nagot vi absolut ville kolla in.
Efter en forsta natt pa ett minst sagt folktomt motell med en vard som haller betydligt mer an vad hon lovar sa inser vi att vi maste hitta nagot hallbarare boende. Reaktionen nar vi checkade ut efter bara en natt skvallrade om varfor Whitelodge kanske inte ar det mest overbokade hotellet i stan. Val ute pa gatan igen utan boende sa kandes det som om problemen och oturen fran forra veckans kulle halla i sig ytterligare ett tag. Men inte den har gangen. Vi gar pa jakt efter lagenhet och efter att ha kollat in ett par stycken far vi tag pa ett riktigt surfhak utan dess like. Inte mer an 100 meter fran stranden ligger superbudget lagenheterna Rainbow Units, av surfare for surfare. Samtliga vara grannar fran Chile, Nya Zealand och ett antal andra lander har kommit hit for att surfa och inget annat.
Nastkommande vecka for var del kan sammanfattas med: surfing, mat, surfing, somn, surfing, Playstation 2 och annu mer surfing. Har ar ett lite bilder vi hann ta, vagorna klaffade inte alltid pa bild men den har surfurladdningen visade
sig bli en av de mest minnesvarda upplevelserna an sa lange. Ar sald for surfingen och kommer ta upp det vid forsta
basta tillfalle!
Bildtext: Me n my board utanfor Rainbow Units.
Bildtext: Sitter och vantar pa en skysst vag
Bildtext: Kanske inte storsta vagen dock haha
Bildtext: Tillbaks ut igen. Surfers' i bakgrunden
Bildtext: Australiensiska vintern ar inte latt...
Bildtext: Stekaren
Bildtext: Gransen mellan Queensland (nord) och New South Wales (syd) delar Tweed Heads pa halften.
Den enda dagen vi inte surfade spenderade vi pa enorma Currumbin Wildlife Sanctuary. Har fanns det mesta som Australien hade att erbjuda i Djur & Natur-vag, vilket visade sig vara en hel del.
Bildtext: Ratt slo alligator
Bildtext: Australiensisk odla, glomt vad den hette.
Storsta chillarna var tveklost koalorna som sitter pa tradgrenar och sover bort storre delen av dagarna framfor klungor av japanska turister. Nar de val vaknade till sa var det dags att ga pa jakt efter mat, dvs. boja sig ner och ta nagra eucalyptuslov fran grenen de sov pa, innan det var dags for en siesta.
Bildtext: Chillar......
Bildtext: En av omkring 60 koalor som faktist inte sov.
Ett annat skont djur var kangurun som holl till inne i en stor inhangnad och blev matade av turisterna 14 timmar per dag..
Bildtext: Mote.
Bildtext: Twins!
Efter den rejala surfurladdningen i Coolangatta/ Tweed Heads var det dags att aterigen spendera 17- nagot timmar pa en buss for att ta atervanta till utgangsstaden Sydney. Vagen ner blev lite mer dramatiskt an vad vi vantat oss. Fredrik, som for ett par ar sedan rakade ut for en kollapsad lunga, fick rejala smartor i brostkorgen kring 2-natten, sittande pa en buss mitt ute i ingenstans. Det blev snack om att ta en omvag genom Newcastle for att fa honom till sjukhus, men tapper som han ar sa valjer han att halla ut hela vagen till Sydney.
Klockan sju pa morgonen glider vi in i Sydney och skjutsas direkt till St Vincents hospital dar han blir inlagd i tre dagar for att overvakas. Det var lange snack om operation vilket skulle innebara ett flygforbud i upp till sex veckor, nagon som i sin tur skulle innebara att han missade flyget till Nya Zealand, Cookoarna och darefter till LA. Fredriks pappa, i egenskap av lakare, intygade dock om att operationen kunde lata vanta pa sig tills dess att att vi kom tillbaka hem och Fredde mar numera bra och kan fortsatta flyga.
Staden Sydney ar en av de mest mangsidiga staderna jag sett hittills. Stora delar av staden ar starkt influerat av britterna och paminner om vilken London-forort som helst med gamla viktorianska byggnader, radhus i morkt tegel med grindar och stora framdorrar. Om man daremot tar sig in bakom husen sa paminner de sma torgen, marmorplattorna och hoga palmerna mer om Barcelona an nagot annat. Mitt inne i smeten, kring Town Hall och Queen Victoria Building sa ger de hoga husen och smala, flerfiliga gatorna intrycket som man far av stora amerikanska stader fran filmer man sett. Sammanfattningsvis sa ar Sydney nastan lika rent och valbehallet som Singapore och klart en av de battre staderna jag hunnit se. Kolla in lite bilder vi hann ta:
Bildtext: Sydney tower och andra hoghus.
Bildtext: Operahuset fran Botaniska tradgarden
Bildtext: Businesskvarteren fran Botaniska tradgarden
Bildtext: Harbour bridge fran The Rocks.
Bildtext: Aterigen Operahuset
Sa, nu brinner det i knutarna. Flyget avgar om 20 minuter och jag har annu inte hunnit hitta min gate!! Nu vankas det Nya Zealand sa hall utkik efter updates. Sakner er dar hemma grymt mycket. Fyra manader har jag varit ute idag, 120 dagar for att vara exakt, och annu aterstar det omkring 45.
Kommentera!
Benke
Bildtext: Surflife -07
Edit: Har kommer ett litet tillagg i efterhand. Det holl pa att ga riktigt snett efter den har uppdateringen, som bekant skedde fran Sydney International Airport. Med bara 12 minuter kvar till avgang sa sparar jag uppdateringen, bredvid mig star en stressad Fredrik. Jag kanner mig fortfarande lugn eftersom vi nu kan sticka ivag till var gate och slippa kon in pa planet. Sen slar det mig: Vi har inte tagit oss igenom sakerhetskontrollerna an, vi ar pa "fel sida" om avgangs-gates:en och det BRINNER i knutarna!
Vi sticker ivag med all fart och sprintar igenom flygplatsen medan vi kollar efter skyltar. Nar vi kommer fram till forsta passkontrollen sa star kvinnan bakom disken pa telefon och sneglar pa oss: "I think we've got the two remaning passangers here.. OK, I'll let them know".. Vi far vet att vi formoligen inte kommer hinna med planet, det ar touch n go och vi ar egentligen alldeles for sena for att fa komma pa planet. Efter nagra samtal sa far vi klartecken att fa hinna med planet och kvinnan fragar oss efter lappen som alla ska fylla i som flyger till Nya Zealand. Smart nog har vi planerat att fyll i dem pa planet och nu uppstar RIKTIGT stress. Efter att ha fyllt i lapparna pa vad som maste betecknas som rekordtid sa kommer vi igenom och nu vantar nasta moment: sakerhetskontrollen. Fredrik har glomt ta ut en vattenflaska ur handbagaget och den gar saledes inte igenom kontrollen. Personalen passar pa att vara segast i varldshistorien och det hela kanns helt overkligt. Antligen komme vi ivag och sprintar hela vagen in i planet strax innan de stanger igen dorrarna.. Lesson learned.
Har kommer den sista uppdateringen fran Down Under. Jag satt uppe till sent in pa smatimmarna igar natt for att forsoka styra upp en update, men vid omkring tva-tiden pa morgonen precis innan jag skulle publicera sa loggas jag ut och allting forsvinner. Nu star jag pa Sydney flygplats och vantar pa att board:a planet om dryga timmen och ska forsoka ge en kort redovisning for de senaste veckorna. Med den nya tekniken att forminska bilderna sa gar det snabbt och latt att lagga upp bilderna, men tyvarr sa blir djupet och bilkvaliten i bilderna ganska sa mycket forsamrad, darav de platta bilderna.. Enjoy! ;)
Efter seglingen ute pa Whitsunday steg vi i land i Airlie Beach och hoppade pa en Premierbuss som vi bokat som skulle ta oss soderut igen langsmed ostkusten. Efter dryga 20 timmar pa bussen sa var vi tillbaka nere vid Surfers Paradise vid middagstid dagen darpa.
Vi skyndade oss ner och hamtade vara brador som vi lamnat hos var ex-granne Amy fran nar vi hyrt lagenhet i Broadbeach. For forsta gangen pa lange sa har vi lite tur ocksa och far tag pa en andra buss samma dag som tar oss sista bussresan, den betydligt kortare 40-minuters resan, ner till Tweed Heads och Coolangatta.
Coolangatta ar kant over hela Australien for att ha bland de basta vagorna som gar att rida pa hela ostkusten, sa gott som varje dag pa aret sa har nagon av de manga stranderna Snapper Rocks, Rainbow Bay eller Point Danger vagor i varldsklass och det var nagot vi absolut ville kolla in.
Efter en forsta natt pa ett minst sagt folktomt motell med en vard som haller betydligt mer an vad hon lovar sa inser vi att vi maste hitta nagot hallbarare boende. Reaktionen nar vi checkade ut efter bara en natt skvallrade om varfor Whitelodge kanske inte ar det mest overbokade hotellet i stan. Val ute pa gatan igen utan boende sa kandes det som om problemen och oturen fran forra veckans kulle halla i sig ytterligare ett tag. Men inte den har gangen. Vi gar pa jakt efter lagenhet och efter att ha kollat in ett par stycken far vi tag pa ett riktigt surfhak utan dess like. Inte mer an 100 meter fran stranden ligger superbudget lagenheterna Rainbow Units, av surfare for surfare. Samtliga vara grannar fran Chile, Nya Zealand och ett antal andra lander har kommit hit for att surfa och inget annat.
Nastkommande vecka for var del kan sammanfattas med: surfing, mat, surfing, somn, surfing, Playstation 2 och annu mer surfing. Har ar ett lite bilder vi hann ta, vagorna klaffade inte alltid pa bild men den har surfurladdningen visade
sig bli en av de mest minnesvarda upplevelserna an sa lange. Ar sald for surfingen och kommer ta upp det vid forsta
basta tillfalle!
Bildtext: Me n my board utanfor Rainbow Units.
Bildtext: Sitter och vantar pa en skysst vag
Bildtext: Kanske inte storsta vagen dock haha
Bildtext: Tillbaks ut igen. Surfers' i bakgrunden
Bildtext: Australiensiska vintern ar inte latt...
Bildtext: Stekaren
Bildtext: Gransen mellan Queensland (nord) och New South Wales (syd) delar Tweed Heads pa halften.
Den enda dagen vi inte surfade spenderade vi pa enorma Currumbin Wildlife Sanctuary. Har fanns det mesta som Australien hade att erbjuda i Djur & Natur-vag, vilket visade sig vara en hel del.
Bildtext: Ratt slo alligator
Bildtext: Australiensisk odla, glomt vad den hette.
Storsta chillarna var tveklost koalorna som sitter pa tradgrenar och sover bort storre delen av dagarna framfor klungor av japanska turister. Nar de val vaknade till sa var det dags att ga pa jakt efter mat, dvs. boja sig ner och ta nagra eucalyptuslov fran grenen de sov pa, innan det var dags for en siesta.
Bildtext: Chillar......
Bildtext: En av omkring 60 koalor som faktist inte sov.
Ett annat skont djur var kangurun som holl till inne i en stor inhangnad och blev matade av turisterna 14 timmar per dag..
Bildtext: Mote.
Bildtext: Twins!
Efter den rejala surfurladdningen i Coolangatta/ Tweed Heads var det dags att aterigen spendera 17- nagot timmar pa en buss for att ta atervanta till utgangsstaden Sydney. Vagen ner blev lite mer dramatiskt an vad vi vantat oss. Fredrik, som for ett par ar sedan rakade ut for en kollapsad lunga, fick rejala smartor i brostkorgen kring 2-natten, sittande pa en buss mitt ute i ingenstans. Det blev snack om att ta en omvag genom Newcastle for att fa honom till sjukhus, men tapper som han ar sa valjer han att halla ut hela vagen till Sydney.
Klockan sju pa morgonen glider vi in i Sydney och skjutsas direkt till St Vincents hospital dar han blir inlagd i tre dagar for att overvakas. Det var lange snack om operation vilket skulle innebara ett flygforbud i upp till sex veckor, nagon som i sin tur skulle innebara att han missade flyget till Nya Zealand, Cookoarna och darefter till LA. Fredriks pappa, i egenskap av lakare, intygade dock om att operationen kunde lata vanta pa sig tills dess att att vi kom tillbaka hem och Fredde mar numera bra och kan fortsatta flyga.
Staden Sydney ar en av de mest mangsidiga staderna jag sett hittills. Stora delar av staden ar starkt influerat av britterna och paminner om vilken London-forort som helst med gamla viktorianska byggnader, radhus i morkt tegel med grindar och stora framdorrar. Om man daremot tar sig in bakom husen sa paminner de sma torgen, marmorplattorna och hoga palmerna mer om Barcelona an nagot annat. Mitt inne i smeten, kring Town Hall och Queen Victoria Building sa ger de hoga husen och smala, flerfiliga gatorna intrycket som man far av stora amerikanska stader fran filmer man sett. Sammanfattningsvis sa ar Sydney nastan lika rent och valbehallet som Singapore och klart en av de battre staderna jag hunnit se. Kolla in lite bilder vi hann ta:
Bildtext: Sydney tower och andra hoghus.
Bildtext: Operahuset fran Botaniska tradgarden
Bildtext: Businesskvarteren fran Botaniska tradgarden
Bildtext: Harbour bridge fran The Rocks.
Bildtext: Aterigen Operahuset
Sa, nu brinner det i knutarna. Flyget avgar om 20 minuter och jag har annu inte hunnit hitta min gate!! Nu vankas det Nya Zealand sa hall utkik efter updates. Sakner er dar hemma grymt mycket. Fyra manader har jag varit ute idag, 120 dagar for att vara exakt, och annu aterstar det omkring 45.
Kommentera!
Benke
Bildtext: Surflife -07
Edit: Har kommer ett litet tillagg i efterhand. Det holl pa att ga riktigt snett efter den har uppdateringen, som bekant skedde fran Sydney International Airport. Med bara 12 minuter kvar till avgang sa sparar jag uppdateringen, bredvid mig star en stressad Fredrik. Jag kanner mig fortfarande lugn eftersom vi nu kan sticka ivag till var gate och slippa kon in pa planet. Sen slar det mig: Vi har inte tagit oss igenom sakerhetskontrollerna an, vi ar pa "fel sida" om avgangs-gates:en och det BRINNER i knutarna!
Vi sticker ivag med all fart och sprintar igenom flygplatsen medan vi kollar efter skyltar. Nar vi kommer fram till forsta passkontrollen sa star kvinnan bakom disken pa telefon och sneglar pa oss: "I think we've got the two remaning passangers here.. OK, I'll let them know".. Vi far vet att vi formoligen inte kommer hinna med planet, det ar touch n go och vi ar egentligen alldeles for sena for att fa komma pa planet. Efter nagra samtal sa far vi klartecken att fa hinna med planet och kvinnan fragar oss efter lappen som alla ska fylla i som flyger till Nya Zealand. Smart nog har vi planerat att fyll i dem pa planet och nu uppstar RIKTIGT stress. Efter att ha fyllt i lapparna pa vad som maste betecknas som rekordtid sa kommer vi igenom och nu vantar nasta moment: sakerhetskontrollen. Fredrik har glomt ta ut en vattenflaska ur handbagaget och den gar saledes inte igenom kontrollen. Personalen passar pa att vara segast i varldshistorien och det hela kanns helt overkligt. Antligen komme vi ivag och sprintar hela vagen in i planet strax innan de stanger igen dorrarna.. Lesson learned.