Benjamin GDD, world travels

Hallo folk!
Har kommer den sista uppdateringen fran Down Under. Jag satt uppe till sent in pa smatimmarna igar natt for att forsoka styra upp en update, men vid omkring tva-tiden pa morgonen precis innan jag skulle publicera sa loggas jag ut och allting forsvinner. Nu star jag pa Sydney flygplats och vantar pa att board:a planet om dryga timmen och ska forsoka ge en kort redovisning for de senaste veckorna. Med den nya tekniken att forminska bilderna sa gar det snabbt och latt att lagga upp bilderna, men tyvarr sa blir djupet och bilkvaliten i bilderna ganska sa mycket forsamrad, darav de platta bilderna.. Enjoy! ;)

Efter seglingen ute pa Whitsunday steg vi i land i Airlie Beach och hoppade pa en Premierbuss som vi bokat som skulle ta oss soderut igen langsmed ostkusten. Efter dryga 20 timmar pa bussen sa var vi tillbaka nere vid Surfers Paradise vid middagstid dagen darpa. 
Vi skyndade oss ner och hamtade vara brador som vi lamnat hos var ex-granne Amy fran nar vi hyrt lagenhet i Broadbeach. For forsta gangen pa lange sa har vi lite tur ocksa och far tag pa en andra buss samma dag som tar oss sista bussresan, den betydligt kortare 40-minuters resan, ner till Tweed Heads och Coolangatta.
Coolangatta ar kant over hela Australien for att ha bland de basta vagorna som gar att rida pa hela ostkusten, sa gott som varje dag pa aret sa har nagon av de manga stranderna Snapper Rocks, Rainbow Bay eller Point Danger vagor i varldsklass och det var nagot vi absolut ville kolla in.

Efter en forsta natt pa ett minst sagt folktomt motell med en vard som haller betydligt mer an vad hon lovar sa inser vi att vi maste hitta nagot hallbarare boende. Reaktionen nar vi checkade ut efter bara en natt skvallrade om varfor Whitelodge kanske inte ar det mest overbokade hotellet i stan. Val ute pa gatan igen utan boende sa kandes det som om problemen och oturen fran forra veckans kulle halla i sig ytterligare ett tag. Men inte den har gangen. Vi gar pa jakt efter lagenhet och efter att ha kollat in ett par stycken far vi tag pa ett riktigt surfhak utan dess like. Inte mer an 100 meter fran stranden ligger superbudget lagenheterna Rainbow Units, av surfare for surfare. Samtliga vara grannar fran Chile, Nya Zealand och ett antal andra lander har kommit hit for att surfa och inget annat.

Nastkommande vecka for var del kan sammanfattas med: surfing, mat, surfing, somn, surfing, Playstation 2 och annu mer surfing. Har ar ett lite bilder vi hann ta, vagorna klaffade inte alltid pa bild men den har surfurladdningen visade 
sig bli en av de mest minnesvarda upplevelserna an sa lange. Ar sald for surfingen och kommer ta upp det vid forsta
basta tillfalle!


Bildtext: Me n my board utanfor Rainbow Units.


Bildtext: Sitter och vantar pa en skysst vag


Bildtext: Kanske inte storsta vagen dock haha


Bildtext: Tillbaks ut igen. Surfers' i bakgrunden


Bildtext: Australiensiska vintern ar inte latt...


Bildtext: Stekaren


Bildtext: Gransen mellan Queensland (nord) och New South Wales (syd) delar Tweed Heads pa halften.

Den enda dagen vi inte surfade spenderade vi pa enorma Currumbin Wildlife Sanctuary. Har fanns det mesta som Australien hade att erbjuda i Djur & Natur-vag, vilket visade sig vara en hel del.


Bildtext: Ratt slo alligator


Bildtext: Australiensisk odla, glomt vad den hette.

Storsta chillarna var tveklost koalorna som sitter pa tradgrenar och sover bort storre delen av dagarna framfor klungor av japanska turister. Nar de val vaknade till sa var det dags att ga pa jakt efter mat, dvs. boja sig ner och ta nagra eucalyptuslov fran grenen de sov pa, innan det var dags for en siesta.


Bildtext: Chillar......


Bildtext: En av omkring 60 koalor som faktist inte sov.

Ett annat skont djur var kangurun som holl till inne i en stor inhangnad och blev matade av turisterna 14 timmar per dag..


Bildtext: Mote.


Bildtext: Twins!

Efter den rejala surfurladdningen i Coolangatta/ Tweed Heads var det dags att aterigen spendera 17- nagot timmar pa en buss for att ta atervanta till utgangsstaden Sydney. Vagen ner blev lite mer dramatiskt an vad vi vantat oss. Fredrik, som for ett par ar sedan rakade ut for en kollapsad lunga, fick rejala smartor i brostkorgen kring 2-natten, sittande pa en buss mitt ute i ingenstans. Det blev snack om att ta en omvag genom Newcastle for att fa honom till sjukhus, men tapper som han ar sa valjer han att halla ut hela vagen till Sydney.

Klockan sju pa morgonen glider vi in i Sydney och skjutsas direkt till St Vincents hospital dar han blir inlagd i tre dagar for att overvakas. Det var lange snack om operation vilket skulle innebara ett flygforbud i upp till sex veckor, nagon som i sin tur skulle innebara att han missade flyget till Nya Zealand, Cookoarna och darefter till LA. Fredriks pappa, i egenskap av lakare, intygade dock om att operationen kunde lata vanta pa sig tills dess att att vi kom tillbaka hem och Fredde mar numera bra och kan fortsatta flyga.

Staden Sydney ar en av de mest mangsidiga staderna jag sett hittills. Stora delar av staden ar starkt influerat av britterna och paminner om vilken London-forort som helst med gamla viktorianska byggnader, radhus i morkt tegel med grindar och stora framdorrar. Om man daremot tar sig in bakom husen sa paminner de sma torgen, marmorplattorna och hoga palmerna mer om Barcelona an nagot annat. Mitt inne i smeten, kring Town Hall och Queen Victoria Building sa ger de hoga husen och smala, flerfiliga gatorna intrycket som man far av stora amerikanska stader fran filmer man sett. Sammanfattningsvis sa ar Sydney nastan lika rent och valbehallet som Singapore och klart en av de battre staderna jag hunnit se. Kolla in lite bilder vi hann ta:


Bildtext: Sydney tower och andra hoghus.


Bildtext: Operahuset fran Botaniska tradgarden


Bildtext: Businesskvarteren fran Botaniska tradgarden


Bildtext: Harbour bridge fran The Rocks.


Bildtext: Aterigen Operahuset

Sa, nu brinner det i knutarna. Flyget avgar om 20 minuter och jag har annu inte hunnit hitta min gate!! Nu vankas det Nya Zealand sa hall utkik efter updates. Sakner er dar hemma grymt mycket. Fyra manader har jag varit ute idag, 120 dagar for att vara exakt, och annu aterstar det omkring 45.

Kommentera!
Benke


Bildtext: Surflife -07

Edit: Har kommer ett litet tillagg i efterhand. Det holl pa att ga riktigt snett efter den har uppdateringen, som bekant skedde fran Sydney International Airport. Med bara 12 minuter kvar till avgang sa sparar jag uppdateringen, bredvid mig star en stressad Fredrik. Jag kanner mig fortfarande lugn eftersom vi nu kan sticka ivag till var gate och slippa kon in pa planet. Sen slar det mig: Vi har inte tagit oss igenom sakerhetskontrollerna an, vi ar pa "fel sida" om avgangs-gates:en och det BRINNER i knutarna!

Vi sticker ivag med all fart och sprintar igenom flygplatsen medan vi kollar efter skyltar. Nar vi kommer fram till forsta passkontrollen sa star kvinnan bakom disken pa telefon och sneglar pa oss: "I think we've got the two remaning passangers here.. OK, I'll let them know".. Vi far vet att vi formoligen inte kommer hinna med planet, det ar touch n go och vi ar egentligen alldeles for sena for att fa komma pa planet. Efter nagra samtal sa far vi klartecken att fa hinna med planet och kvinnan fragar oss efter lappen som alla ska fylla i som flyger till Nya Zealand. Smart nog har vi planerat att fyll i dem pa planet och nu uppstar RIKTIGT stress. Efter att ha fyllt i lapparna pa vad som maste betecknas som rekordtid sa kommer vi igenom och nu vantar nasta moment: sakerhetskontrollen. Fredrik har glomt ta ut en vattenflaska ur handbagaget och den gar saledes inte igenom kontrollen. Personalen passar pa att vara segast i varldshistorien och det hela kanns helt overkligt. Antligen komme vi ivag och sprintar hela vagen in i planet strax innan de stanger igen dorrarna.. Lesson learned.